Hennes Majestäts bönbok

Har läst igenom Drottning Silvias Bönbok ett par vändor, som kristen, som svensk konstitutionell undersåte, dvs medborgare i kungariket Sverige.
Drottningen och jag är båda kristna, och vad hon gör påverkar faktiskt också min uppgift som präst i en svensk ortodox församling.
Nå vad tyckte jag då?
Mycket är bra! Mycket är "lagom plus", och en del fattas, som nog ine borde fattas: sakrament, tex, som jag trodde ingick i luthersk tro, i alla fall de äldre versioner jag är bekant med.
Sakrament-de heliga Mysterierna, hemligheterna,som de heter på ortodoxt språkbruk , är inte något man behöver ducka för ekumeniskt numera -om det var tanken?
En viss, onödig blekhet känner man av: lite snällt och välanpassat. Kristen tro är (egentligen, verkligen!) inte sådan.

Teologiska misstag finns tyvärr: bäst att ta det med en gång:
Jonas Jonsson har på s. 73, förvirrande, fått för sig att människorna skall rädda Gud (Hegel -> befrielseteologi, väl?) tanken är väl "vadhelst ni gjort mot dessa mina minsta" men såhär kan man inte skruva det - det blir liksom inte mycket till gud att ha, och definitivt inte Abrahams Isaks och Jakobs Gud.
Caroline Krook tror på s. 43, att Herren Jesus inte kunde komma loss från korset om han ville. Evangeliernas vittnesbörd är, att han kunde det, men valde att stanna på korset, för vår skull.
Måste allt svenskkyrkligt numera snubbla i Trons fundamenta? Redaktionskommittén borde ha bevarat drottningen från det där. Frågan kryper på: hade de kompetensen?

Nå vad finns i boken?
Några centrala texter på många språk: bra!
Aronitiska välsignelsen och, framför allt, Fader Vår, finns på de flesta språk av betydelse i Riket och i drottningens personliga historia:
de två svenska, tysk, engelsk, fransk, spansk, brasiliansk portugisisk, finsk, 3 olika samiska, samt på arabiska och syriska.
Den bästa bordsbönen är på tyska, uppges vara från Sachsiska ev. luth. kyrkans psalmbok.
Den är dock äldre än så, och har varit i latinsk säck innan den kom i tysk påse:
det är den klassiska:

"Benedic, Domine, nos et haec tua dona,
quae de tua largitate sumus sumpturi,
per Christum Dominum nostrum"

Välsigna Herre oss, och dessa dina gåvor
som vi, genom din stora godhet, skall förtära;
genom Jesus vår Herre."

Det finns en ekumenisk bredd, mest åt Väst i bönboken .
Ortodoxt material -förutom syriska - har föga direkt genomslag och representeras av en one-liner: Bartimeus' bön i Evangeliet.
Jag förstår denna bönbok som ett försök av drottningen att på ett personligt sätt främja den goda vanan att bedja. Drottningen har denna goda vana sedan barndomen, har funnit att den är bra, och delar gärna med sig till oss alla av denna erfarenhet. Att vägen till personlig fullkomning, förvandlig och evigt liv har med bönen att göra, får man hoppas att går fram genom de bästa bönerna i samlingen.
För vaje bok som säljs går tio kronor till Svenska kyrkans stöd för utsatta barn.
Jag hoppas att hovet har koll på verksamheten, så att detta inte är ännu ett pedofilprojekt i kristliga kläder. (Svenska kyrkan är ju, som bekant, inte vad den varit...)
Kungens naturfotografier är fina, (finns det inga kristna motiv? Kanske svårt att komma åt i tjänsten!) och drottningen är det svårt, att inte tycka om...
Behöver en ortodox kristend enna bönbok?
Svaret blir nog: knappast, annat än som referens.
Den ortodoxa bönetradtionen har sina traditionella uttrycksformer,kraftfulla och tydliga, och ett klart syfte och en väg med bönen: det som inte är tydligt i denna bönboken är mycket tydligt i ortodox tro. Vi ortodoxa är en del av svensk kristenhet, dubbelt så stor som i Finland där ortodoxin är statskyrka jämte det lutherska.
Får man bjuda hennes Majestät, med undersåtar till en upptäcktsfärd österut i kristen tro?
Det kunde bli spännade!