Beskärning

hör till våren.
Och våren är ju här, mer eller mindre, troligen mer fr.o.m lördag.
Själv är jag beskuren av en förkylning som blommar nu, och alltså hör till "de riktigt tidiga vårblommorna" som det brukar heta...
Jag har vidare beskurit bort mitt ansvar för ett litet spirande bokförlag, eftersom små spirande bokförlag kräver spirande heltidsdirektörer, av vilka jag inte var en.
Vidare har beskurit min matchvikt med två kilo, vilket är en för mina förhållanden STOR bedrift, som jag inte genast tänker fira med pizza och cheesecake.
Det, i sin tur, beror på att vi inte har firat Påsk ännu: vi ortodoxa envisas med att de judiske skall ha firat sin först. Så det blir Påsk först den 27 april, och vi har gott om tid kvar på den mäktiga tid som heter Stora Fastan.
Så det är beskärning som gäller.
Beskärning skall göras när det inte är för kallt (över minus fem),
säger den trädvise sävsjöingen i Skäggetorp.
Det räcker med att man blir förkortad, man skall inte behöva frysa samtidigt.
Vidare skall ett välbeskuret fruktträd vara så beskaffat att man kan kasta en hatt genom dess krona utan att den fastnar.
Det kräver anledning att kasta hatten i vädret.
Och det finns!
"Barmhärtig och nådig är Herren, långmodig och stor i mildhet!
Lova Herren min själ!"
f Mikael